Internet of Things (IOT), även kallat sakernas internet, handlar om att ansluta saker till internet, från små föremål som nycklar och smarta klockor till hela fastigheter och produktionslinjer. Det är utan tvekan en teknikutveckling som berör företag i alla branscher, redan idag och ännu mer framöver.

Hur kritiskt är det dock att hoppa på tåget nu? Jo, så sent som i somras kom analyshuset Gartner fram till att IOT är det mest hajpade teknikområdet just nu, en utmärkelse som det stal ifrån tidigare ledaren Big Data, det vill säga möjligheterna som öppnas när man kan samla in stora mängder data som sedan kan analyseras och bli beslutsunderlag för bland annat effektivisering samt tjänste- och produktutveckling. 

Uppkoppling avgörande – men ansvaret oklart

IOT och Big Data, och dess utveckling, hänger faktiskt tätt ihop då en av fördelarna med att koppla upp saker mot internet är just möjligheten att kunna samla information som man sedan kan använda för att öka effektivitet, sänka kostnader och få insikter som kan användas för att vidareutveckla produkter och tjänster.

Tajming är allt
Frågan om hajpen handlar egentligen om tajming och beror till stor del på den industri som man är verksam i. Men verkliga affärer från riktiga företag är redan ett faktum och visar att IOT redan nu inte bara är här för att stanna utan något som företag bör ta ställning till affärsmässigt redan idag. Energibranschen var med smarta elmätare tidig inom området och tillverkningsindustrin har också gått tidigt i bräschen, särskilt vad gäller logistikfunktioner. En färsk rapport som Norstat tagit fram på uppdrag av Telenor Connexion visar att 77 procent av tillverkningsföretagen har infört IOT-lösningar eller planerar att göra det inom närmaste två åren.

IOT handlar dock inte bara om effektivisering och kostnadsminskning, det handlar om att omvandla produkter till tjänster. Enligt rapporten är den viktigaste anledningen till att investera i IOT att förbättra sina tjänster och produkter (enligt 61 procent av svaranden) samt skapa nya intäktskällor (34 procent). 

– Den heliga Graalen är att förvandla produkter till tjänster. Den som hittar rätt får en mycket bättre lösning – sett till miljö, ekonomi, flexibilitet, konkurrenskraft med mera – och en mer förutsägbar business. Man har mer kontroll över parametrarna i affären och får återkommande intäkter, säger Magnus Melander, VD för Wbird, initiativtagare till Swedish M2M Services Enablers och en av Sveriges främsta experter inom IOT.

Men det råder fortfarande stor osäkerhet kring hur stor affärsnyttan är och hur stor avkastning man kan räkna med. Vem som äger frågan internt är i sammanhanget en knäckfråga. Se bilden nedan.

Ledtider för många IOT-projekt är dessutom långa, särskilt för hårdvaruintensiva implementeringar. Är man för tidigt ute med ett IOT-projekt riskerar man att förlora pengar. Den som väntar för länge kan däremot gå miste om ett stort affärsvärde, menar Magnus Melander.

– Effektivitet, miljö och säkerhet är de vanligaste ställena att hitta värde på. Vanligast är att man ser operativa värden först, bland annat lägre kostnader och snabbare processer. Men strategiska värden, såsom varumärke, konkurrenskraftigare erbjudanden, nöjda kunder, attraktiv arbetsgivare, med flera, är ofta minst lika viktiga. Tajming är allt! 

Vinnarna är de som prickar rätt, säger han.

– Hoppar man på tåget för tidigt kan det kosta väldigt mycket, men man bygger erfarenhet. Gör man det sent kan man komma hopplöst efter. Dessutom bygger man oftast lösningar med kanske tio års avkastning på kapital och då gäller det att göra smarta teknikval – ofta är kostnaderna att byta ut mycket större än själva utrustningen, säger han.

Enligt Magnus Melander är det viktigt att aldrig designa en IOT-lösning som är beroende av viss uppkopplingsteknik.

– Vi kommer se allt fler alternativa lösningar på själva kommunikationen i en salig blandning. Endast en del av dem kommer att använda mobilnäten och i de fallen vill vi nog helst bli av med de fysiska SIM-korten […].

Vad är viktigast att tänka på när man ger sig in i ett IOT-projekt? 

– Resultaten är oftast svåra att tänka ut. Testa, testa, testa. De största svårigheterna ligger oftast i ändringar i processer, arbetssätt, affärsmodeller, och så vidare. Och så finns ju alltid säkerhets- och integritetsaspekter som kan vara riktiga minor att gå på om man börjat fel. Och att man bygger för ”snävt” mot ett speciellt problem och sedan upptäcker att man vill göra lite till men att lösningen inte kan bära det, säger Magnus Melander. 

Utvecklare driver fram IOT-utvecklingen
Det är idag mjukvaruutvecklingen som till stor del driver fram IOT-utvecklingen. Där talar Vision Mobiles senaste globala utvecklarundersökning sitt tydliga språk om hur pass prioriterat området redan är bland utvecklare.

– Det är tydligt att utvecklare är de riktiga hovleverantörerna till IOT idag, säger Vision Mobile, och hänvisar till de smarta hemplattformarna Google Nest, Apple Homekit samt Samsung som nyligen köpt upp utvecklarföretaget Smartthings. 

Nyckeln här är öppna API (Application Programming Interface) och möjligheten för en mängd utvecklare att fritt ta fram nya IOT-tjänster. 

– Varje kroppsburen pryl har ett API och de förenas nu med meta-API som samlar in data, detta lett av Apple Healthkit och Googlefit, säger Vision Mobile.

Inom bilindustrin kan man nämna nya SDK (Software Development Kit) för uppkopplad tjänsteutveckling i bilen såsom Dashs Chassis API, Carvoyants och Vinlins API:er. 

Bland de 10 000 utvecklare som analysföretaget har tillfrågat jobbar redan idag 17 procent med IOT. Ett viktigt område i sammanhanget är uppkopplade kroppsburna prylar, såsom smarta klockor och glasögon (se avsnittet nedan). Enligt Vision Mobile finns det så många som 3,2 miljoner utvecklare som sysslar med IOT och en åttondel har prioriterat det framför smarta telefoner, surfplattor och övriga skärmar. De flesta jobbar i små team inom startups med färre än femtio anställda. Häpnadsväckande är även att utvecklarna som jobbar med IOT är 32 procent fler än de som arbetar med smarta teveapparater, spelkonsoler och teveboxar. 

Operatörer på hugget
I sammanhanget är det värt att notera att Sverige är lite unikt i och med att inte mindre än tre av de fyra större mobiloperatörerna – Telia, Telenor (Telenor Connexion) och Tele2 – har valt att satsa på IOT. Men frågan om ifall det är operatörer, aktörer som Apple och Google, eller andra IOT-lösningsleverantörer som kommer att lyckas knäcka affärsmodellsgåtan förblir obesvarad ett tag till. Konkurrensen är knivskarp och aktörer som Google och Apple har redan fått med sig utvecklarcommunityt. Men utan uppkoppling inget IOT och där krävs kommunikationsnätverk. 

Sedan så finns även knäckfrågan om persondata och hur den hanteras. Att koppla ihop maskiner med andra maskiner kräver att de data som är affärskritiska säkras. Kopplar man maskiner och människor samman måste dataintegriteten säkerställas. Hur påverkas exempelvis min pension eller mina försäkringar om ett försäkringsbolag skulle få tillgång till information om hur mycket jag rör på mig eller hur fort jag kör?