Final Fantasy IV
Som iOS-spelare har vi redan fått ta del av de tre första fristående kapitlen i den anrika Final Fantasy-serien. Men det var inte förrän med kapitel fyra som spelserien som vi känner idag verkligen började ta form, med intrikata berättelser och färgstarka karaktärsporträtt.
Final Fantasy IV handlar inledningsvis om riddaren Cecil som tjänar kungariket Baron. Cecil ombeds utföra allt mer tvivelaktiga uppdrag, som att stjäla magiska kristaller från grannländernas heliga tempel. När han till slut tvingas att delta i en räd mot en försvarslös by blir det för mycket för Cecil. Han lämnar Barons armé och svär att hämnas mot det onda kungariket. Tillsammans med en allt växande skara allierade, alla med sina egna bakgrunder och motiv, ger sig Cecil ut på en lång resa på vilken världens öde vilar.
I grunden är Final Fantasy IV ett traditionellt japanskt rollspel, med allt vad det innebär. Man styr sin lilla trupp hjältar på sin resa genom öknar, grottor, städer, slätter och borgar. Allt som oftast dras man in i slumpmässiga strider som utkämpas genom att stå på en rad mittemot fiendeklungan och turas om att slåss, hela och kasta trollformler. Upplägget klingar säkert bekant för många av er.
Rollspelsklassikern har fått ett rejält ansiktslyft sedan sin debut på 90-talet. Det tidstypiska pixliga utseendet har förvandlats till modern (om än kantig) 3D-grafik och det styltiga gränssnittet har moderniserats och strömlinjeformats en aning.
På det hela taget är nyutgåvan av Final Fantasy IV en smakfull upprustning av en av rollspelsgenrens gamla grundpelare. Men på vissa punkter har tidens tand ändå satt sina spår - det är lätt att tröttna på de slumpmässiga striderna. Ibland får man känslan av att det knappt går att flytta sig några ynka steg utan att dras in i ännu ett långt slagsmål.
Detta är inget för den stressade pendlaren som letar efter blixtsnabba tidsfördriv. Men den som är utrustad med en smula tålamod kan belönas rikligt av Final Fantasy IV och dess grandiosa ambitioner.