Lika tydliga som den här plattans svagheter är, lika tydliga är styrkorna. Det är en platta där Oneplus tydligt prioriterat, och pressat priset. För i skrivande stund 3700 kronor får du en slimmad surfplatta med mobiluppkoppling, så förutsatt att du investerar i ett abonnemang och ett simkort kan du alltid vara uppkopplad. Även när du inte har wifi tillgängligt. Som många andra Android-surfplattor har Oneplus Pad Go även telefonfunktion, så egentligen är den en förvuxen smartphone. När det gäller mobiluppkoppling så är den dock begränsad till 4G, för den har inget stöd för 5G.
Mobildata via 4G och samtal stöds förutsatt att ditt abonnemang klarar det, men 5G saknas.
En förvuxen telefon och mer än så
I praktiken är så klart plattan betydligt mer än en förvuxen telefon. Även om plattan har en begränsad funktion och framförallt prestanda, kopplat till det pressade priset, så ärver den en del från sin dyrare systermodell. Oneplus har ett system med flytande fönster så att jag kan hantera flera appar samtidigt och dessutom enkelt ändra storleken på fönstret. Det innebär att jag kan surfa i webbläsaren samtidigt som jag har ett annat fönster med en chatt flytande i ett litet fönster över.
Att göra några mer krävande arbetsuppgifter lämpar sig dock inte plattan för. Prestandan är klart begränsad och det märker jag även när jag bara startar enskilda appar, att det kan ta lite extra tid. Att till exempel starta kameraappen kan ta 2-3 sekunder, då innan kameran är fotoklar, så det händer att jag missat något ögonblick jag ville föreviga just därför. Samma sak om jag ska starta Spotify, Instagram och så vidare. Det tar någon sekund extra och Oneplus vanliga mantra om “fast and smooth”, att deras gränssnitt ska vara snabbt och alltid flyta på bra gäller knappast här. Bara för skärmbilden att växla mellan stående och liggande när jag vrider plattan tar 3-4 sekunder.
För passiv underhållning och konsumtion räcker dock prestandan gott. Att titta på Netflix eller surfa i webbläsaren kräver ju inte så mycket och till det räcker systemresurserna.
Begränsade kameror
Jag provar att köra lite videomöten med plattan och märker att selfiekameran visserligen är bra placerad på långsidan, för just videomöten, men färgåtergivningen är inte särskilt bra och många gånger skiftar min hudfärg åt det gröna hållet. Samma betyg får kameran på baksidan. Det finns visserligen autofokus, men varken vidvinkel eller optisk zoom och även med autofokus händer det att kameran är lite för långsam för att hänga med och därmed att jag ändå får bristande skärpa. Det finns ett AI-läge jag kan aktivera i kameran, men det har ingen egentlig funktion. Det gör att en text visas när jag tar bilder, “Inomhus” när jag tar bilder inomhus. Riktar jag kameran mot fönstret däremot hävdar kameraappen att jag tar bilder på ett textdokument och anpassar inställningarna efter det, så det bidrar inte med något stöd för fotograferingen. Jag inaktiverar funktionen rätt snabbt.
Tunn och med två bra högtalare på vardera kortsida.
Användningsområdena för Oneplus Pad Go är alltså tämligen begränsade. Är du ute efter en platta som ska ersätta en bärbar dator har du hamnat fel. Det här är som sagt mest en platta för passiv underhållning och även där har den sina brister. Skärmen är bra även om det rör sig om en LCD-skärm och inte en oled som har bättre svärta och kontraster. Uppdateringstakten på lätt förhöjda 90 hertz i skärmen märker jag inte så mycket av dels för att LCD-skärmens kristaller ändå har en viss eftersläpning men även eftersom plattan i sig ändå är påtagligt långsam i grunden. Ljudet däremot, viktigt för filmvisningen, är genomgående bra. Det finns fyra högtalare, två på vardera kortsida och de ger bra ljud. Det är inte riktigt så jag vill använda plattan som resehögtalare när jag är på språng, men tillräckligt bra för att jag ska kunna njuta av ljudet när jag kollar på serier eller långfilmer.
Samarbetar med telefonerna
Något av Oneplus fokus nu för tiden, när bolaget lite övergivit rollen som tillverkare av billigare flaggskeppsmobiler, är att skapa ett ekosystem av smarta produkter, inte bara telefoner, som alla fungerar bra ihop. Det är i det skenet man ska se lanseringen av deras smartklocka och denna och tidigare surfplatta. Ett sätt att utnyttja det är funktionen för skärmdubblering. Den fungerar bara med en Oneplus-telefon men gör att du kan se telefonen skärm och se aviseringar till telefonen direkt på surfplattan. För att det ska fungera måste telefonen ha Oxygen OS version 13.1 eller senare och enheterna, får jag veta, måste vara anslutna till ett 5 Ghz-wifi. Efter ett par försök och några felmeddelanden lyckas jag göra detta och får upp skärmen från min Oneplus 11 direkt på surfplattans skärm. Där kan jag minimera den och jag finner det rätt användbart att ha telefonen liggandes i ett annat rum på laddning, men ändå ha koll på den på detta sätt via surfplattan.
Telefon och surfplatta akn samverka men det kräver wifi, så det går inte när du är på spårng.
Skulle jag själv föreslå en annan konfiguration av plattan skulle jag ta bort mobiluppkopplingen, nöja mig med wifi och istället lägga mer krut på prestanda och kanske skärm, men det valet har vi alltså inte.
Nä, men i skrivande stund finns ett erbjudande på Oneplus sajt där du kan välja att få en 80W laddare medskickad utan extra kostnad. Plattan stödjer dock bara laddning i 33 W, så det blir knappast snabbladdning.
Vattentålig så jag kan använda den i köket utan att vara orolig?
Nej, så säkrast att hålla den borta från regn, spill och smuts.
Ett alternativ
Bättre billigare: När det gäller surfplattor är så klart Apples Ipad alltid ett alternativ, men i det här fallet ett märkbart dyrare sådant. Den billigaste Ipaden ny kostar 5000 kronor, men 3-4 år gamla begagnade kan vara ett alternativ i samma prisklass som Oneplus-plattan.
Testbild
Kameran har ibland lite långsam autofokus och videosamtalskameran på framsidan ger klart tveksam färgåtergivning.
